Varför gör man detta? Varför vågar man en grej idag och ångrar sig imorgon? Varför? Varför? Varför är jag här?

Vi satte oss ner. Hon fixade sitt hår lite och mina ögon tog en promenad från håret till nacken och sen en annan väg söderut. Och hon log. Hon ler…hon ler alltid. Lite nervös verkade hon vara men det är bra, eller? Det måste vara bra att vara lite spänd på en första… vår första…den första dejten. Jag var inte så nervös, eller kanske lite. Jag åt en påse chips medan jag väntade på henne. Jag var tidig. Det brukar jag inte vara. De smakade vitlök. Chips. De smakade vitlök. Jag vet. Det var dumt. Behövde springa till Pressbyrån och köpa några tuggummin. Hon var redan under svampen (vår träffpunkt) när jag kom tillbaka, så hon trodde faktiskt att jag var sent. Men hon log när hon såg mig och jag glömde vitlöken.

 – En drink att börja med? Det var mitt förslag. Hon valde restaurangen. Jag var tvungen att välja vinet, tänkte jag, men jag tänkte fel. Hon dricker inte alkohol. Det är konstigt, va? Lite i alla fall.

– Ja. Låter bra.

– Ett sött vin kanske?

– Dricker inte alkohol just nu. Men du får gärna ta ett glas som aperitif. Jag kan ta en kopp te. De har jättegott te här. Lite dyrt men så gott.

– Nej, jag tar också en…en kopp te– Seriöst? Te? Det är en tidig middag men kom igen…är detta inte en dej..t. Nej. Kanske inte. Kanske bara en middag.

– Är du säkert på det?

– Det är jag – Eller kanske detta är en dejt och hon är konstig. Vad var det Claudia sagt när hon presenterade oss? …

– Ta ett glas vin. Det är tillåtet att inte uppskatta en kopp te på en middag ute.

– O..kej.- Sade jag…typ…kommer inte ihåg. Hon hade lett igen.

Jag drack ett väldigt dyrt vin som var för sött för min smak. Men jag sa förstås att det var jättegott. Jag sa det och sade många andra saker bara för att fylla luckorna. Varför? Varför frågar du? För att hon tyckte det var okej med en paus här och där…. en paus!…att vara tyst….då skulle hon ju märka hur snabbt mitt hjärta slog… hon skulle kunna höra det, tänkte jag.

En dej…Den första dejten med henne. Jag tycker så mycket om henne. Ingen alkohol. Varför? Hon kommer inte från ett muslimskt land…eller?…Jag hoppas hon inte är religiös. Jag tycker inte om religion. Präst. Gud. Sanningen. Det är inte min grej. Inte alls. Hon ser lite arabisk ut. Åh nej. Jag vill inte tycka om en muslimsk tjej. Det kommer att bli så jobbigt. Borde jag fråga henne? Jag kunde bara säga…”ingen alkohol, nähä…” Nej. Hon kommer att känna sig obekväm. Det är en obekväm fråga. Jag är obekväm i alla fall.

 –Får jag fråga varför….

–Hej! Har ni bestämt er?– Sa en säkert brittiskt servitris…vilken dålig timing. Hon kommer inte att få någon dricks från mig!

–Det har vi- sa hon. Min tje…j…dej…t…kompis –Jag ska ta….

Vi beställde. Hon beställde. Hon beställde bara vatten. Och jag ville ha vinmenyn… och få veta om hon var muslim, eller kanske hon var en konstig nörd som inte kunde dricka lite vin på en torsdagkväll. Hon är sååå fin. Det måste finnas något fel med henne. Något som inte passar med mig. Hon är såååå…skulle det verkligen vara ett problem om hon var muslim? Att vara muslim är inte synonymt med att va homofob, så mycket vet jag ju. ….Kanske hon röker! Hur skulle vi passa ihop om hon röker? Jag uppskattar min hälsa för mycket för att dejta en rökare.

– Tycker du inte om vin? …alkohol kanske.

– Jag älskar vin. Jag dricker gärna vitt eller rosé. Men rött är min absoluta favorit. Bittert.

– Jag förstår inte…är du…kanske… gravid?
– Nej, inte gravid – Sa hon och skrattade lite. Det var inget stort skratt. Det var ett litet skratt. Ganska sött. Sött? Har jag sagt ”sött”? Men vad händer med mig?

– …Jag tycker att vin, som ost, måste man lära sig att tycka om. Och eftersom att det var lite av en utmaning att lära sig uppskatta rödvin är det nu min favorit. Vad tycker du?

– Jag tycker att… – jag ska sluta låtsas. – Jag tycker om att lyssna på de som kan mer än jag om vin. Ska du rekommendera mig något? Annars kommer servitrisen inte att tycka om mig. Jag lär mig gärna dricka rödvin också …fast just nu tränar jag mycket och dricker inte så ofta. “Ingen alkohol 90 dagar”. …borde börja om imorgon.

– Vad roligt! Jag tränar också och har samma utmaning…men en dag varje vecka får man väl dricka vad man vill, tycker jag.

– Gör du? Vad bra! ….Därför dricker du inte – mumlade jag.

Vi pratade lite om träningen och kost tills vinet till slut kom på bordet. Hon pratade på ett så trevligt sätt så det var lätt att lyssna. Med en mellanlåg röst, utan att skynda på orden, hon gav dem tid, lät de vara …inte som jag som babblar oftare än pratar.

– Det smakar gott. Tror verkligen det var bästa valet. – Sa jag.

– Jo, det är bra.–  Hon tog flaskan och läste den igen, hon hade gjort det i början när servitrisen visade den för mig…en kort och snabb blick, nästan som en reflex. Senare började hon berätta varför det var ett bra vin. Hon kunde sin grej. Det var imponerande. Innan detta glas vin var slut visste jag att hon var någon jag kunde blir kär i. Om jag vågade, förstås.